Värdelöst att komma hem...

Det börjar med att jag på flygplatsen i luleå får veta att min farmor är sämre. Innan jag åkte så slogs hon ju för fullt mot cancern, skyndar mig hem till umeå för att få stryka hennes kind en sista gång. Hon är inte längre kontaktbar. Smärtan, och morfinet leder till att hon får lugnande och jag vill inte försöka väcka henne till den värdelösa verkligheten igen. Hon somnade in natten mellan söndag och måndag. Vår älskade pantertant till farmor. Hon som alltid haft ett hjärta som slagit för barn och djur.

Hon är den av mina far/morföräldrar som jag har stått allra närmast och haft mest gemensamt med. När jag blev vegetarian var hon den som sa "Fan va bra bra Paula, jag förstår dig! Om jag kunde skulle jag också vara vegetarian!" Sen när jag beslutade mig för att äta kött igen så var hon den som var först med att ställa fram fläskpannkakan, men helt utan dömande tonfall eller "vad var det jag sa" mentalitet.

Farmor och en av hennes vackra änglatrumpeter

Jag minns hur det var att sitta i hennes kök och höra henne svära över kallhålet hon bodde i och dom stackars blommorna som frös just när dom lockades fram av vårsolen, medans hon kedjerökte ett paket filterfria john silver. Hon slutade dock röka det sista året, vilket även det visade på hennes otroliga karaktär.

Jag tror inte att någon kommer att förstå hur hon var genom att läsa det här och vad jag än skriver så kommer det aldrig att greppa hela hennes väsen. Hon hade så många år kvar och jag sörjer henne så djupt...
Hon har dock lovat mig att sparka gud i arlset, om han finns, för hon tyckte att han har betett sig som en riktigt skitstövel.
Min lillebror har lyckats otroligt bra med att sätta ord på några av känslorna om farmor. Hans blogg hittar ni här http://www.kungenavsvalbard.blogspot.com/

Just nu kan jag inte svara på om jag hade det bra på semestern eller vad jag har gjort för det här överskuggar allt det. Sen har jag feber och en fruktanvärd hosta. Jag återkommer nån gång..

Sov gott Farmor. Vi kommer aldrig någonsin att glömma dig, älskar dig för alltid.

Solbränd och glad

Vi har det helt underbart här på andra sidan jorden!

Har hunnit med att shoppa, dricka en massa singha, köpt en ny gitarr, spelat och sjungit en massa kvällar på stranden samt snorklat bland en vackra fiskar i klara hav. Jag har det med andra ord huuur bra som helst! Har försökt skriva vykort men första svängen så försvann dom innan porto och postlåda hittats av så dom dyker nog aldrig upp... omgång nummer två ligger nu å väntar på att skickas å nu så dissar jag dom flesta, bara för att det är fördjäkla jobbigt ;) förlåt mig, men ni får läsa här istället!

Jag är blekast i gänget, som vanligt blir jag inte brun, men lite rödlätt i allafall! får se om jag lyckas med att bättra på det innan jag är hemma. Har lyckats bränna mig lite här å var i olika omgångar å det är ju inte skönt alls :( hellre blek än smärta säger jag!

Blir så himla glad när jag får höra av er där hemma. Tänker på er en massa massa. Men snart är jag hos er igen då ska ni få se semesterbilder och höra om allt som vi gjort.

Just nu vräker regnet ner, det har regnat å åskat nästan varje kväll, å när vi var på phi phi så fick vi va med om en tsunamivarning, dock visste vi inte om det för vi låg å sov, å när det bankade på dörren mitt i natten så ville inte annasara öppna. Så det fick vi veta dagen efter :P Men regnet gör mig ingeting. Härligt att luften renas lite å det går ju över efter bara nån timma, sen är det fint igen på kvällen.

Nä nu ska jag dusha, vila å sen dricka lite öl, det är ju ändå fredag! Puss på er darlings.