Åker hem i helgen

Det ska bli hemskt skönt. Bilen är tankad, jar är packad och klar, väntar bara på att Patrik ska sluta så vi kan sätta fart hemåt, det känns som det var längesen och jag längtar.

Planen är väl att mest hinna umgås, men jag måste även räkna lite matte.
Gissa och lilla Sara får också hänga med. Sara är numera steriliserad så vi vill inte att hon ska vara ensam och slita i stygnen alldeles för mycket. Synd bara att jag inte kunde få tag på någon åksjuke medicin för jag tror att det är det som fattas när Gissa åker bil. Han mår sjukt dåligt av det.
Nåja, Off I go, Ska försöka fota nåt fint i helgen så att inte nästa inlägg blir så tråkigt ;)

Höstpyssla.

På hösten blir jag alltid sugen på att förändra, både hemmet och garderoben. Jag vet inte riktigt varför det är så men värre problem kan man ju ha.
Just denna höst försöker jag i allafall hålla mig från att shoppa kläder, men hemma så förändrar jag! Har köpt ett litet fint brickbord till vardagsrummet och en matta till bordet för att det inte skulle se så pluttigt ut.


Sen beställde jag även nya handdukar och en matta till badrummet, det var något som verkligen behövdes! Brukar alltid vara så tråkig och köpa vitt, det är ju så fräscht. Men nu blev det färg! Cerise rosa! Allt nytt tyg tillsammans med ett par sidenblommor (världens finaste körsbärskvistar från blomsterlandet) det blev alldeles perfekt. Jag gillar i normala fall inte låtsas blommor men inne i badrummet funkar inget annat. Orkiden som står där nu bor där ytterst tillfälligt, eftersom det är så mörkt dör dom små stackarna.

Bloggar tyvärr lite kort just nu för jag försöker hinna med att komma ikapp med matten, det börjar ta sig!

Jobba hela veckan lång

Och nu börjar det om igen! Hade sett framemot en ledig dag, men nåja, jag får vara ledig på söndag. Då ska det målas i stugan!

har LCHF:at i veckan och måste säga att det gått rätt bra ändå. Nu har jag inte kunnat träna tyvärr eftersom jag inte haft tid, och jag har väl inte ätit jättestrikt, men ganska. Men har i alla fall gått ner ett par hekton och nu i veckan så blir det allvar. Ska åka och storhandla idag, det går ju onekligen lättare att laga nyttig mat när man har nåt hemma...
Nåja, Off I go, ville bara lämna ett livstecken.

Drömmer mig bort

Vill så gärna att sommaren ska fortsätta en liten stund till så jag hinner måla, tapetsera, greja fixa och dona snäppet mer i stugan. Men allt finns det inte tid för så jag planerar istället hemma i lägenheten och kämpar för att hinna med en bråkdel på riktigt ;)
Har suktat efter den mest underbara tapet, ända sen jag såg den för flera år sen och jag skulle så gärna vilja ha den som fondvägg. Men det kommer nog att bli 2-4 fondvåder istället eftersom den är rätt dyr. Men å andra sidan så ger den ett större intryck bara av ett par våder, än vad ett rum heltapetserad med medioker tapet skulle göra och då är den ju ändå billigare, om man jämför?



Det är Osborne & Little som tillverkar den och den billigaste återförsäljaren jag hittat hittills är Tapetorama Underbar, eller hur?!?

Vilken tur jag har!

När min familj känns alldeles för långt bort, och inte kan hjälpa till på grund av det elaka avståndet, tänk då vilken tur att man har vänner som ställer upp! Fick igår låna Fredriks fina crossbuss, Sandra och Patrik hjälpte mig bära och köra en massa möbler! Passade på att köpa ett par 90cm sängar hade tur och fick dom för blott 200:- paret. Sen så lastade vi in både skrivbord, kista och stringhyllor, samt den omtalade kaminen! Har hittat namnet på den nu! Det är tydligen en Jøtul 220 och var inte alls så billig för bara några år sen! Har haft tur och hittat både bruksanvisning och annat så inte är det särskilt synd om mig. Den väger på papperet blott 101kg så det är ju en nätt liten pjäs! Pappa ska hjälpa mig å se om golvet håller, men det borde det tycker jag... jag väger ju nästan hundra pannor och travar ju runt på övervåningen utan större rädsla eller besvär.

Sängarna ska ju blir till en himmelsäng! Jag har en idé i huvudet om hur jag ska göra men det finns det inga bilder på ;) Det här är en modell som är långt mer komplicerad än min, men principen är densamma nästan, det ska hänga från taket istället för att vara en stomme från golvet. Jag tror att det kommer att gå bra.
Denna bild är stulen härifrån

Igår kväll var jag på trevlig stugfest och förmodligen sommarens sista grillning i Jontes fina stuga. Himla trevligt var det men som vanligt blir jag trött tidigt och begav mig hemåt vid strax innan midnatt. Kanske berodde på möblerna vi släpat? jag vet inte, men jag är ingen party-Paula längre. Kanske var lika bra ändå, ska snart iväg å jobba några timmar på blomsterlandet och det är ganska skönt att inte vara supertrött å bakis... oj vad jag känner mig gammal!

Kräftkalas i stugan ikväll i alla fall! Hoppas att det blir uppehåll och inte snorjävla kallt å regn! Det ska nog bli himla trevligt ändå. Men jag tror att jag aktar mig för alkoholen, den ska ju bara ha mig till att sova hela tiden!

Hittat mig en värmekälla

Och jag är så nöjd! Måste småfixa lite på den, slipa lite ytrost och sånt, men köpte den begagnad till ett himla bra pris. Tanken är att den ska upp på övervåningen i stugan till nästa vår, helst - sommar, alternativt - höst, definitivt. Jag kan redan se rummet framför mig, det kan ju vara både negativt och positivt antar jag :). Jobbigt om man blir besviken!

Nu blir det lite film. Ser en testosteronladdad äckel action så jag inte blir ledsen igen, nu blundar jag mest hela tiden istället. Det låter tillräckligt äckligt...

Oändligt tungsinne.

Det kommer ibland, oftast får jag en förvarning, men Inte ikväll.
Jag skulle bara se en fjantig fjortisfilm för att Patrik jobbade och jag inte orkade med nåt annat. Då tänkte jag såhär; Den typiska mörkklädda tonårsdottern - bråkar med pappa - blir kär, lycklig, ljusklädd - vän med pappa tralliditrallala slut. Perfekt, jag behöver något hjärndött. Jag hade i stort sett rätt men pappan fick cancer och dog vilket innebar depp, tankar på Farmor, mina egna föräldrar som jag har kvar i livet, enorm tacksamhet över det, oro för att något ska hända dom. Medkänsla och sorg för vänner som inte har, eller dom som har föräldrar i livet men inte någon bra kontakt. Många tårar. Sen så tungsinnet, tårar gör ont... ska man vara ledsen hela livet? alltid sörjer man något? En del av dom äldre jag träffar genom jobbet som säger att livet är en prövning, att ålderdomen är grym och plågsam och när man frågar hur det är så svarar dom inget bra, varje gång. Det känns otroligt dumt sådana gånger att vara peppande och positiv, vad har jag för rätt? Till slut, vad ska man säga?
Vad ska man samla på under livet för att inte känna så? Jag önskar att jag hade fått ett svar från farmor eller mormor, för så mycket ont som dom haft, och säkerligen så mycket som dom varit med om och ändå fick vi aldrig höra klagande ord.

Är dessa tankar normala? ibland undrar jag, Patrik tycker att jag är morbid och onödigt deprimerande när jag berättar för honom om vad som rör sig i mitt huvud. Det är jag nog kanske, men kan inte låta bli. Det snurrar iväg alldeles av sig självt. Behövde skriva av mig ikväll, men Mamma, oroa dig inte. Jag vet att du gör det nu, låt bli. Imorgon när du ringer mig så kommer jag att ha fått sova och allt detta har gått över, det gör det alltid...