Jag blir så nöjd i hela min kropp när jag klarar av saker själv. När jag inte behöver någon. Jag blir lycklig av att montera ihop en möbel eller meka lite i bilen (ytterst ytterst lite meka kan jag, typ fylla på olja eller byta fördelarlock, men ändå.) Så detta med att ha en stuga, innebär ju för mig en massa massa utmaningar, Vad klarar jag av själv? Jag sov där från torsdag till fredag och jag kan göra upp en eld i vedspisen alldeles själv! Sen kan jag plantera blommor och gräva i rabatterna och jag är en hejjare på att kratta gräs! men sen... Jag tänkte klippa en stig, åtminstonde en liten bit, ner mot sjön. Innan jag fick igång gräsklipparn var jag duktigt svettig och satt på gräset, med fötterna som spjärnade mot maskinen och drog igång den, som typ när man ror! Till slut så gick det, men glädjen blev kortvarig då jag körde på en sten...Jag fick inte igång den igen och jag orkade inte kolla om det blev nåt allvarligt fel utan jag parkerade gräsis och begav mig på trimmern istället! Fick igång den efter många om och men, men fick den inte till att gå riktigt bra, tillslut gav den upp och jag fick inte igång den... Ställde in den i förrådet igen och då kom jag på att jag skulle lyfta i bryggorna nere vid sjön! När jag slitit och svettats som ett djur, insåg jag att detta kunde jag inte göra själv.. man måste nog kanske va två. Jag var vid nu dyngsur i svett och hade fått mig en brämskompis som tyckte att det skulle vara smaskigt att smaka en bit av mig, men eftersom jag inte fick i bryggan, ville jag inte bada (jag är skeptisk när jag inte känner till hur bottnen är) så jag rusade upp till stugan igen och tänkte att jag skulle ta en snabb dusch... Men då fick jag inte igång vattnet i badrummet. Hej å hå, slängde av mig alla svettiga kläder och la mig på den svala sängen istället! Vid närmare eftertanke så måste jag nog byta sängkläder.
Jag hade en otroligt bra dag, för det är det som är så skönt, inget är ett måste, det hinns med sen om det inte görs nu. Och summan av kardemumman är att jag gillar att klara saker själv, men älskar då jag får hjälp när jag verkligen behöver det, och det sköna är att jag har otroliga människor i min tillvaro som finns där då det behövs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar