Personen som skulle få den hade nyligen gift sig och låg på sin dödsbädd. Det var någon i 50 års åldern mer än så vet jag inte. Jag valde de vackraste blommorna jag kunde tänka mig, rosor, liljor, anastacia och ginst. Det blev en fin bukett med mer glädje än sorg, som andades vår.
Medan jag band ihop den i arbetsrummet så tårades mina ögon, jag hoppas att min kund inte märkte nåt. Man möter så många människor med sorg, men samtidigt så är väl det något positivt med jobbet. Att man kanske kan lindra, trösta, skänka lite glädje till personer i svåra stunder och inte minst hjälpa dom som inte finner orden att uttrycka sig. Omtanke kan visa sig i så många former, som blommor inte minst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar