lördag 12 maj 2012

Nervarvningen

Det känns som att det var hundra år sen jag jobbade natt sist, jag har med andra ord inte vanan inne. Nu börjar fåglarna kvittra ute och det är helt ljust. Konstig känsla att gå å lägga sig då.
Det jävligaste är att trots att man för en timma sen suttit i taxin och knappt kunnat hålla ögonen öppna så är man, när man kommit hem, inte alls lika trött. Det måste vara att det händer nåt på vägen, man måste tänka lite när man avslutar, byter bil, plockar ihop, kör hem åsså vips. Helt plötsligt så krävs nervarvning innan man kan somna. Det är det jag pysslar med nu.
Det har i allafall gått bra att jobba, har inte behövt vara arg alls. Dock så är det ju inte samma sak längre, så många kollegor som slutat, man jobbar för lite för att lära känna de nya så helt plötsligt är det ett mer ensamt yrke än vad jag upplevt det tidigare. En helgkväll gör då väl de inte så mycket, då brukar man ändå inte ha tid att sitta å snacka skit med kollegorna, men ändå, jag kan minnas och sakna lite.
Penny ligger på golvet nedanför och snarkar, jag ska försöka följa hennes exempel, men i sängen, golvet ser inte alltför bekvämt ut... ska skjutsa lillebror till bussen 07.30 så det blir en kort stund till att börja med. Får bara hoppas att jag kan somna om sen, men det brukar ju inte vara några problem. Nassi

Inga kommentarer: