fredag 6 januari 2012

2011 ljög

Det blev inte alls bättre än 2010....
Jag ska inte vara för hård kanske, det har inte varit ett helt och hållet dåligt år.
Jag har lärt känna fantastiska människor, börjat läsa juristprogrammet, strävat efter mål jag satt upp och nått många av dom. Dragit igång projekt i stugan som jag fullföljt och vars slutresultat jag varit nöjd med.
Men det har också varit ett år som har varit stundvis tungt. Min älskade lilla mormor fick somna in, något som jag inte alls missunnade henne egentligen, men det blir ju så tomt.
Mitt relativt långa samboförhållande tog slut, bra för oss båda i det långa loppet, det är jag helt övertygad om, men samtidigt så gör det så jävla ont. För varje människa man lämnar, lämnar man också en bit av sig själv. Storleken varierar, och jag kan inte låta bli att tänka: Hur mycket har jag kvar att ge?
En vän till mig blev diagnostiserad med cancer. Han gick bort i december, Brian. Jag trodde att han alltid skulle finnas där, även om vi inte hördes varje vecka, eller sågs ens en gång per år, så visste jag att vad jag än gjorde, hur snett jag än hamnade, så skulle han alltid, Alltid tro på mig. Det är så fruktansvärt svårt för mig att förstå att han är borta
Brian var fantastiskt duktig på att uttrycka sig i skrift, detta var en sak han skrev i ett mail till mig efter han hade hälsat på sommaren 2007. Jag hoppas att han hade rätt.

My Beautiful Swedish Lion...you have a wonderful future in a magical place ahead of you. I have all the confidence in the world in your success and happiness. I am going to miss you so goddamn much...but the choices were mine, the pain is mine, there is nothing that you could have done any more considerate or kind. You get on with your life, and never forget that you were always gracious and kind and giving with me; you have the most wonderful traits in you that a partner could ask for. You taught me so much, and I hope that you saw in my eyes and my actions the reflection of what a wonderful woman you are.

Smile, Princess. Good things are on the horizon. Sometimes things work out in life.


Måtte 2012 bli lite lättare än 2011.

2 kommentarer:

Therese sa...

Men vännen, är brian borta.. :( Nu fällde tillomed jag en tår, vet hur mkt han betydde för dig och framför allt hur mycket Du betydde för han. De har han minsan berättat för mig :)

KRAM KRAM KRAM/ T

Paula sa...

Tack stumpan, det värmer!