Men inne känns det bra. Jag sitter vid mitt skrivbord och har en Penny sovandes på foten (hunden alltså, inte myntet) Vi har just varit ute så att hon fick kvällskissa, vi var båda överens om att det inte var läge för en långpromenad. Det blåser alldeles ohyggligt mycket och blötsnö vräker ner.
Påsken har rusat förbi i en otrolig fart. Jag spenderade några dagar hemma hos mamma och pappa i Malå. Vi åkte till stugan i träskliden en dag och det var ju himla mysigt. Hela familjen, det händer inte så ofta när vi är så många och alla måste tajmas in. Storasysters mage är stor och fin. Därinne ligger mitt syskonbarn och bara väntar på att få träffa oss alla. Mycket efterlängtad, men har vi väntat såhär länge så ska vi väl kunna vänta ett par dagar till, snart snart.
När jag åkte tillbaka till stan lyckades jag med bedriften att lämna nycklarna till lägenheten hemma så jag och Penny fick spendera en natt hemma hos Anna-sara. Det gick dock himla bra och lagomt till nästkommande kväll så blev nycklarna levererade med tåg, otroligt vilka snälla människor som finns runtomkring.
Stugan har jag också hunnit hälsa på. Där såg allting bra ut, dock lite mycket snö fortfarande för att jag ska kunna känna mig helt lycklig men det kommer ju att försvinna, det gör det ju varje år.
Dåligt med bilder, kameran var urladdad märkte jag och fick klara mig utan.
Nu ignorera ovädret och sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar