Dom spirar och växer så fint i sina frölådor. Snart är det ju dags att skola om dom, vart ska då alla rymmas?
Jag har pratat med banken idag, å dom tycker att det skulle vara helt ok att låna mig lite pengar till en sommarstuga. Det känns jättebra, men jag har ju såklart en hel del frågetecken att reda ut, tar ju inte beslut i en handvändning, å det kan väl kanske vara både negativt och positivt.
Man undrar ju alltid om man kan hitta något bättre? En tomt närmare stan, en stuga som är i färdig-att-bo-i skick etc, etc... Om man vill ha den "perfekta sommarstugan" så kan man ju få leta i evigheter, och den kanske inte ens behagar visa sig.
Men det finns ett buddistiskt talesätt som jag har börjat tänka på mer och mer. Något vi läste om för hundra år sen i typ nian. Minns inte precis hur det löd, men innebörden är att vi människor är som apor, vi hittar en fin banan, men svingar oss ändå vidare i jakten på den perfekta och girigheten och rastlösheten leder till att vi aldrig får någon banan överhuvudtaget... Nu handlar detta ju inte alls om att man ska konsumera och köpa en stuga, utan mer om att man ska vara lugn och fokuserad. Men jag gillar ändå banan metaforen. Det kanske finns en finare stuga å tomt. Men den här kanske e precis så bra som jag behöver? Önskar bara att jag hade fått med mig stöd i även denna fråga, om inte det så åtminstonde accepterande.
Nåja inge mer konstiga funderingar såhär på kvällskvisten, kan ju bli lustigt värre.
Jobb imorn å i helgen Grattis! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar